Hur ont gör bristen på ingenjörer?

Arbetsförmedlingens har just presenterat sin bedömning av arbetsmarknadsläget 2011 – Var finns jobben? – där bilden av en allt ljusare arbetsmarknad tecknas. Det gäller i synnerhet data- och teknikyrken (vilket också bekräftar den utveckling vi rapporterade om för någon vecka sedan). 

”Rekryteringsproblemen är i stigande och avser i första hand utbildade med erfarenhet”, skriver man i en kommentar till teknikyrkena, ”men arbetsmarknaden blir också god för nyexaminerade”.

Den förväntade efterfrågan uttrycks som ett bristindex på en femgradig skala från mycket stor till mycket liten konkurrens om jobben. Ett par hundra yrken är listade, och bland dessa finns 16 ingenjörsyrken (och tre datayrken).

För fyra ingenjörsyrken, främst inom bygg, råder mycket liten konkurrens om jobben. Civilingenjörer bygg och anläggning ligger högst, och toppar nu dessutom den totala listan före byggnadsplåtslagare och läkare. Tätt därefter kommer VVS-ingenjörer, byggnadsingenjörer och civilingenjörer elkraft.

I andra änden av ingenjörsskalan ligger kemi, där civilingenjörer kemi och laboratorieingenjörer är i balans, medan konkurrensen om jobben är stor för kemitekniker och kemiingenjörer.

Arbetsförmedlingen bedömer att möjligheterna till arbete är goda på både fem och tio års sikt för samtliga utbildningsinriktningar,  med undantag för kemi- och bioteknik. För de senare sätts utsikterna till ”medelgoda, det vill säga i stort sett balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft”. I en brasklapp sägs dock att det ”kan inträffa att personer med civilingenjörsutbildning får arbete på högskoleingenjörsnivå”.

Apropå en kommentar till ovan nämnda inlägg,  om kopplingen mellan arbetsmarknad och lön, bör det göra ont hos företagen när ingenjörer brister. Varför skulle annars ungdomar tveka?

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 24 )
  1. Peter
    2011-01-31 at 13:18

    Jag citerar Lasse från en debatt på ingenjoren.se:

    ”Att sedan arbetsgivarna talar om ”ingenjörsbrist” tar jag med ett småleende. Det är som att säga att ”det är brist på bensin, för jag vill högst betala sju kronor litern, och nästan ingen vill sälja till det priset”. Måttet på en bristsituation på en marknad är att priset stiger. Om priset inte stiger föreligger ingen brist.”

    Självklart så råder det en brist på ingenjörer som vill jobba med okvalificerade arbetsuppgifter till en skitlön.

    Jag har efter tre år som yrkesverksam ingenjör fortfarande inte mer än några hundralappar bättre betalt än mitt gamla jobb inom transportsektorn.

  2. Civilingenjören
    2011-01-31 at 18:02

    Huvudet på spiken Peter.

  3. Michael K
    2011-02-01 at 15:04

    Helt rätt Peter

    Vidare vill jag tillägga att av mina kursare har 50% fortsatt att jobba med teknik och 50% har bytt branch. Ca 50% har valt att att dessutom flytta utomlands bland annat jag. Dvs ca 25% av utbildade ingenjörer är disponibla att jobba med teknik i Sverige. Av de som jobbar med teknik så vill de flesta byta branch efter ca 5-7 år. Detta är inget teknikföretagen gärna tar upp men talen talar sitt tydliga språk, folk är inte nöjda med att arbeta som ingenjörer i Sverige. Missnöjdheten beror mycket om inte helt och hållet på den ekonomiska situationen man hamnar i om man väljer teknisk karriär. Så istället för att lura ungdomarna att bli ingenjörerna kanske vi borde försöka få de utbildade ingenjörerna att jobba med teknik.

    P.s en ingenjör som byter branch eller land kan oftast får 30-60% löneökning.

  4. Peter
    2011-02-01 at 17:44

    Sveriges Ingenjörer måste inse att många medlemmar är ”arbetare”. De sitter inte på ledande positioner inom företagen och har inte någon tydlig lojalitet mot företaget. Många har också haft sina första kontakter med fackförbund genom sommarjobb eller anställningar före sin studietid och då är det LO-fack som metall, pappers, byggnads m.fl som skapat förväntningar på hur ett fackförbund ska agera och reagera.

    En intressant tanke som slagit mig är hur hade jag känt om jag istället efter tre år på naturvetenskapliga programmet hade fått ett jobb som tjänsteman, en CAD-utbildning kompletterat med diverse mindre internutbildningar? Jag kan inte ärligt säga att min tjänst kräver en civilingenjör (annat än på pappret).

    Och ja, jag letar andra jobb. Funderar även på att ge upp ingenjörsyrket. Ett skiftjobb inom industrin ger mer pengar och betydligt mer fritid och tillhörigheten till fack som törs säga ifrån.

  5. Emilez
    2011-02-03 at 20:15

    Som ingenjör så tycker jag inte det skulle göra ont med en ingenjörsbrist eftersom man då kanske skulle få högre lön samt bättre möjligheter att hitta jobb.

    P.s. länken funkar inte. Den ska vara:
    http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/1-27-2011-Brist-pa-arbetskraft—ett-okande-problem-.html

  6. Faye
    2011-02-04 at 12:40

    Jo man skramlar mycket fran industrin nu nar sotebrodsdagarna borjar ga mot sitt slut och man antingen maste utbilda fler ingenjorer eller betala mer for den onskvarda kompetensen, det senare ar nog inget som lockar arbetsgivare i Sverige.

    Sjalv har jag som utbildad civil. ing elkraft flyttat utomlands och manga kursare med mig.. angrar det inte en sekund.. jag skulle dessutom rekommendera det till ovriga ingenjorer. Det skriks efter bra ingenjorer utomlands och de betalar for kompetensen.

    Idag med EU ar steget att ta sig till ett annat land minimalt, sok er utomolands, noj er inte med en loneokning pa 1%.. det ar som att kissa pa er egen kompetens, svenska ingenjorer har bra rykte utomlands…

    SI, ni kommer snart fa en ytterligare en registrerad utlandsmedlem.

    Ha en bra dag!

  7. Olle Dahlberg
    2011-02-04 at 14:43

    En fördel med ingenjörsyrket generellt är att det är internationellt gångbart. Det gläder mig alltid att få bekräftat att det i högsta grad gäller även svenska ingenjörer – Lycka till, Faye!

    Det är också en uppenbar tillgång för våra ingenjörer att den breda kompetensen gör det möjligt att med framgång söka sig till helt andra yrken och karriärer. Men om det sker enkom för att arbets- och anställningsvillkoren i teknikberoende företag släpar efter, så är det olyckligt för bägge parter.

    Blogglänken till ”Var finns jobben” vill inte funka, men leder nu i vart fall till rätt härad. Tack för påpekandet, Emilez.

  8. Johny Alm
    2011-02-13 at 19:55

    Jag finner ingen väg att nå dig via mejl, Olle, så jag gör ett inlägg för att få din uppmärksamhet!

    Vill informera er om att vi har utvecklat ett mycket intressant verktyg för rekrytering av ingenjörer.

    Mer om detta finns i min blogg:
    http://rekrytera.blogspot.com/2011/02/personlighet-som-urvalsinstrument.html

    och

    http://rekrytera.blogspot.com/2011/02/att-mata-en-ingenjor.html

    Varmt välkommen att ta upp en dialog om dess frågor.

    /Johny Alm

  9. Joakim
    2011-02-22 at 23:02

    En liknande artikel publicerades nyligen i tidningen NyTeknik, se:

    http://www.nyteknik.se/special/tekniska_hogskolor/article3105829.ece

    I kommentarsfältet där presenterar ingenjörerna själva en helt annan bild än den i artikeln och i detta blogginlägg.

    Ingenjörerna själva beskriver i princip samstämmigt en situation med låga löner, låga löneökningar, lågkvalificerade arbetsuppgifter, överflöd av sökande till utannonserade tjänster, nyutexaminerade ingenjörer som inte får jobb trots toppbetyg, luttrade ingenjörer som hört talas om ingenjörsbrist i 15 år men inte sett skymten av den, sjunkande status, överutbildning av ingenjörer och så vidare.

    Med andra ord ger ingenjörerna själva en diametralt motsatt bild jämfört med vad som brukar framföras av Sveriges Ingenjörer samt av företrädare för företagarsidan.

    Eftersom bilderna är så totalt motsatta infinner sig frågorna: Far någon någon av sidorna med osanning? Eller finns det allvarliga brister i prognoser och statistik som gör att de inte fångar en korrekt bild av verkligheten?

  10. Henry Larsson
    2011-02-24 at 14:58

    Det är en stort problem att det saknas ingenjörer. Läste precis den här artikeln på LedigaIngenjörsjobb som uppmärksammat problemet – http://www.ledigaingenjorsjobb.se/Jobbnyheter/ingejorer-blir-bristvara-i-framtiden-gott-om-lediga-ingenjorsjobb-2012-2025.html

    Jag minns att det fanns en tid när det inte alls var lika lätt för ingenjörer att få jobb.

    /Henry Larsson, ingenjör sedan 1974

  11. Joakim
    2011-02-24 at 18:16

    Henry,

    Sidan som du länkade till hänvisade till generellt stora pensionsavgångar framöver. Det är ett argument som ofta framförs, men det kan starkt ifrågasättas hur stor effekten av detta blir för just ingenjörernas arbetsmarknad. Detta har diskuterats tidigare på bloggen, följ diskussionspunkt 1 i kommentarsfältet här:

    http://ingenjorsbloggen.se/2010/10/stark-framtidstro-bland-forbundets-fortroendevalda

    Läs även Högskoleverkets rapport från år 2010 som spår överskott på civilingenjörer och naturvetare fram till år 2025 (se sid 30 och sid 54):

    http://www.hsv.se/download/18.6acb18771274a21a9197ffe1810/1001R-hogskoleutbildningarna-arbetsmarknad.pdf

  12. Olle Dahlberg
    2011-02-25 at 10:23

    Utan att på något sätt förringa upplevelserna hos de samstämmiga 40 kommentatörerna till artikeln i NyTeknik – som statistiskt underlag lider det nog ändå av just ”allvarliga brister”.

    Andelen med a-kasseersättning bland våra 100,000 yrkesverksamma medlemmar är just nu c:a 1 procent, de utanonnserade jobben fler än under toppen före finanskrisen – och för att få en ögonblicksbild av löneläget som också den bjuder på lite större underlag finns förbundets iPhone -app (hittills), som kan hämtas ned via http://www.sverigesingenjorer.se.

  13. Joakim
    2011-02-25 at 12:16

    Ni tycker trots allt inte det är märkligt att samtliga kommentarer ger en så pass avvikande bild jämfört med den statistik ni presenterar? 40 kommentarer må vara ett ganska litet statistiskt underlag, men att de ger en så samstämmig bild får i alla fall mig att reagera. Men ni menar alltså att slumpen i just detta fall råkat utfalla så att kommentarerna inte är en representativ bild av verkligheten? Anser ni att det ligger *någon* sanning i kommentarerna överhuvudtaget?

    Vidare, eftersom ni inte själva vill framföra tänkbara brister i arbetslöshetsstatistiken så tänkte jag hjälpa er på traven:

    1. Arbetslöshetsstatistiken baseras endast på antal a-kasse-ersättningsfall. Därmed tas exempelvis inte nyutexaminerade och personer som inte ännu kvalificerat sig för a-kassa med i statistiken (dvs kategorier där andelen arbetslösa ofta är avsevärt högre). Personer som är arbetslösa men väljer att inte ta ut någon a-kassa tas heller ej med (stoltheten hos civilingenjörer ska ej förringas).

    2. Arbetslöshetsstatistiken tar ej hänsyn till arbetets kvalifikation. Det görs med andra ord ingen skillnad om en civilingenjörer arbetar med högkvalificerade arbetsuppgifter som forskning inom nanoteknologi, eller om lågkvalificerade arbetsuppgifter som säljare på Elgiganten. I praktiken tror jag därför aldrig civilingenjörer kommer nå upp i några större arbetslöshetstal statistiskt sett; det finns alltid enklare arbeten där arbetsgivaren är överlycklig över att få in en civilingenjör om bara lönen är tillräckligt låg. Civilingenjörerna kanske inte är lika glada över en sådan utveckling däremot, men om alternativet är arbetslöshet har de inte mycket val.

  14. Olle Dahlberg
    2011-02-25 at 12:24

    Jag är fullt medveten om (1), och det brukar jag även nämna i vår arbetsmarknadsrapport.

    Inte heller är jag blind för att ingenjörer inte alltid är i arbeten på adekvat nivå, eller sådana de i första hand vill ha. Det är inte heller något jag ignorerar , vilket också är skälet till att jag tagit upp det i ett par rapporter (som finns tillgängliga på http://www.sverigesingenjorer.se).

  15. Jens
    2011-02-27 at 13:28

    Kan man inte mäta den faktiska arbetslösheten bland ingenjör (dvs addera de som inte tar ut A-kassa + de som har arbetsuppgifter som inte kräver ingenjörsutbildning)? Borde gå att fånga upp i den årliga löneenkäten eller liknande.

  16. Olle Dahlberg
    2011-03-04 at 09:54

    Hej Jens,

    Vi har grunnat en hel del på detta, och det är inte alldeles enkelt att få fram robusta jämförelsetal av det här slaget. Men jag tar med mig din tanke i vårt fortsatta arbete med att utveckla medlemsstatistiken.

  17. Emilez
    2011-03-06 at 20:28

    Hur stor andel av ingenjörerna som blir arbetslösa går ur fackförbundet Sveriges Ingenjörer? Kanske är Sveriges Ingenjörers statistik för andelen arbetslösa ej överensstämmande med ingenjörerna i stort.

    Sen de som inte får något ingenjörsjobb efter examen går väl aldrig med kan jag tänka mig.

    Kanske är arbetslöshetssiffrorna som Sveriges Ingenjörer redovisar inte överensstämmande med hur det set ut för ingenjörerna i stort.

  18. Karl
    2011-03-07 at 11:31

    Helt rätt Peter. Kommer att byta branch så fort möjligheten dyker upp.

  19. Olle Dahlberg
    2011-03-07 at 15:50

    Emilez,

    Det finns all anledning att vara uppmärksam på eventuella skillnader mellan grupperna. Det är också ett skäl till att jag tycker att det är viktigt att också beakta vad andra bedömare anser, tex Arbetsförmedlingen, SCB men också olika arbetsgivarföreträdare. Varje källa tagen för sig kan säkert vara behäftad med brister/bias av olika slag, men när de går åt samma håll menar jag att hyfsade slutsatser kan dras om det rådande arbetsmarknadsläget för ingenjörer (i och utanför förbundet), vare sig det är i positiv eller negativ riktning.

    Eftersom medlemmar i förbundet har en inkomstförsäkring som fyller ut a-kasseersättningen (max c:a 15000 före skatt) till 80% av den faktiska lönen under 120 arbetsdagar, tror jag ändå att det är få som lämnar oss just då.

  20. Joakim
    2011-03-07 at 22:07

    Hej Olle,

    1. I kommentarerna till ett tidigare blogginlägg (se http://ingenjorsbloggen.se/2010/09/ingenjorernas-arbetsmarknad-ljusnar-efter-trevande-varvinter ) ställde jag följande fråga:

    ”Har ni utfört någon liknande undersökning bland *samtliga* SIs medlemmar där de får svara på om de anser att deras jobb ”bara i någon grad eller inte alls motsvarade deras utbildningsnivå”, samt om de ”ofrivilligt jobbar med något annat än det de är utbildade till”? I så fall vad var resultatet av denna undersökning?”

    Och du svarade:

    ”Faktum är att årets löneenkät kommer att innehålla i vart fall ett par frågor i den riktningen (men inte mer, för att inte tynga ned den mer än nödvändigt).”

    Jag tänkte därför bara höra om ni lyckats gräva fram någon statistik över detta ur löneenkäten? I så fall hade det varit intressant att se vilka faktorer arbetets kvalifikationsnivå korrelerar med. Korrelerar det tex med utbildningsinriktning (Teknisk Fysik, Datateknik, Kemi, etc), ålder / examensår, geografisk region, lönenivå, osv? Det hade dessutom varit intressant att få motsvarande statistik för nyutexaminerade (jag vet att tex Unionen tagit fram sådan statistik så det borde vara möjligt, se http://www.jusek.se/upload/amu/AMU_2010_webb.pdf )

    2. Angående Jens fråga om ni kan ta fram statistik över den ”faktiska arbetslösheten”, så förstår jag att det kan vara klurigt att ta fram korrekta jämförelsetal. Men det vore i alla fall värt att göra ett försök, för det kan ju rimligtvis inte bli sämre än idag, då det inte ens görs något försök att fånga upp faktorer som stör statistiken på det sätt som Jens med flera påpekat.

  21. Olle Dahlberg
    Olle Dahlberg
    2011-03-08 at 09:50

    Den undersökning som tex Jusek genomför har förtjänster, och vi har gjort motsvarande vid ett par tidigare tillfällen. Tyvärr ger de dock inte en så dagsaktuell bild av läget som jag skulle önska. Dessutom är det alltid problem med svarsfrekvenser i enkätundersökningar som dessa (Jusek hade 38,4%).

    Som jag nämnt tidigare finns alltid skäl att försöka förbättra våra underlag, och det arbetet upphör inte.

  22. Joakim
    2011-03-08 at 20:10

    @Olle:

    * Angående statistik för nyutexaminerade:

    ”Den undersökning som tex Jusek genomför har förtjänster, och vi har gjort motsvarande vid ett par tidigare tillfällen. Tyvärr ger de dock inte en så dagsaktuell bild av läget som jag skulle önska.”

    Informationen kan väl vara intressant även om den inte är dagsaktuell? Får man fråga hur länge sedan var det SI gjorde en sådan undersökning och när tror ni att det kan vara aktuellt att göra en ny? Varför inte i år 2011 redan kanske?

    ”Dessutom är det alltid problem med svarsfrekvenser i enkätundersökningar som dessa (Jusek hade 38,4%).”

    Svarsfrekvensen på SIs löneenkät ligger väl på ca 50% så det är ju inte så stor skillnad?

    * Angående statistik från löneenkäten:

    Slutligen tänkte jag bara fråga om ni har möjlighet att gräva fram och presentera statistik från löneenkäten av den typ jag efterfrågade i 1)? Jag antar att frågorna fanns med i löneenkäten av en anledning och inte bara för att svaren skulle kastas bort? 😉

  23. Olle Dahlberg
    2011-03-09 at 09:56

    Om man nöjer sig med lite äldre uppgifter, kan man få en uppfattning om läget också av Högskoleverkets etableringsrapporter, som jag refererat till i andra sammanhang.

    För vår löneenkät 2010 var svarsfrekvensen 67%. Och vi kastar självfallet inte bort svaren på några frågor vi ställer i den.

  24. Ingenjörsbloggen
    Ingenjörsbloggen
    2011-03-09 at 09:58

    Tack för alla kommentarer och replikskiften. Nu sätter bloggredaktionen streck i debatten. /Bloggredaktionen

Lämna ett svar