Sökande till ingenjörsutbildningar mattas av

Olle Dahlberg, utredare utbildning&arbetsmarknad

Högskoleverket (HSV) rapporterar idag att antalet förstahandssökande till universitet och högskolor ökar även i år. För ingenjörsutbildningarna märktes dock en liten avmattning i antalet sökande, efter att ha ökat två år i rad. De sökande till civilingenjör var c:a 10 600, en minskning med 3 procent jämfört med hösten 2009. Till högskoleingenjörsutbildningarna sökte 5200, vilket var 1 procent färre än förra hösten.

Men skillnaderna är stora mellan högskolorna, vilket framgår av en närmare titt i HSV:s statistik. Antalet sökande till civilingenjör ökade för Mittuniversitet, Karlstad, Mälardalen och Lund. De tre första stod ändå inte för fler än 290 – knappt 3 procent – av samtliga sökande till programmen, medan Lund (+5 procent) hade nästan en femtedel. I relativa termer minskade antalet sökande till Luleå tekniska universitet mest, med minus 19 procent (dock efter ett ännu större uppsving förra hösten).

För högskoleingenjörsutbildningarna finns uppgifter för 22 lärosäten, och på åtta av dessa ökade antalet sökande. Kristianstad toppade listan, men antalet redovisade sökande var där mycket litet. Därnäst följde Lund, med 27 procent fler sökande, tätt följt av Uppsala och Gävle. I andra änden låg Skövde, Blekinge och Mälardalen, med 25 à 30 procent färre sökande.

Viktigt att komma ihåg här är att det här rör sig om preliminära uppgifter om förstahandssökande – även formellt obehöriga, före antagning centralt och lokalt. När de faktiska nybörjarna på de två utbildningarna slutligen räknas samman, kan de alltså lika gärna bli fler som färre än förra året. Men om relationen förra året mellan dessa uppgifter består, skulle antalet nya studenter till civilingenjör hösten 2010 bli ungefär 6500, och de till högskoleingenjör 4100.

Olle Dahlberg

"Vill helst se utsikten lite längre upp. Men boken är inte fel."

Relaterade inlägg
Kommentarer ( 29 )
  1. Emilez
    2010-06-01 at 13:35

    Det är ju positivt att det utbildas färre ingenjörer osm kan konkurrera om jobben.

    Dock var det väl rätt många som påbörjade ingenjörsutbildning under 2009 jämfört med åren innan om jag inte minns fel. Så kanske är siffrorna i absoluta tal ändå höga.

  2. Olle Dahlberg
    2010-06-01 at 14:52

    Jodå, det stämmer att nybörjarna var betydligt fler hösten 2009 än på många år (civing 6800, högskoleing 4100).

    När det gäller civilingenjörer har antalet nybörjare legat på eller strax över 6000 de senaste 15 åren. Högst var antalet 2001 (6900)och lägst 2006 (5400). De sökande var däremot betydligt fler i mitten av nittiotalet.

    För högskoleingenjörsutbildningarna backade både sökande och nybörjare fram till hösten 2008 till mindre än hälften av antalen under åren i mitten av nittiotalet, för att förra hösten öka till ungefär halva den nivån.

    Men de kommande åren sjunker antalet 20-åringar stadigt – från 135000 idag till 100000 2020 (faktum är att de inte förväntas bli fler än idag någon gång under tiden fram till 2110, allt enligt SCB). Det ligger alltså nära till hands att förmoda att också antalet nybörjare på ingenjörsutbildningarna kommer att falla.

  3. Emilez
    2010-06-01 at 15:26

    Det låter som det är många som trots allt väljer att plugga till civilingenjörer. Det är tråkigt. Det förstärker bilden av civilingenjören som den moderna industriarbetaren och ökar konkurrensen om jobben. Men men.. Sånt är livet.

  4. Emilez
    2010-06-01 at 15:27

    Och eftersom tjugoåringarna minskar som grupp så antar jag att inte andelen ingenjörer minskar i relation till andra yrken framöver. Samma minskning kommer ju drabba de flesta andra yrken också.

  5. Joakim
    2010-06-01 at 22:00

    Om jag förstår det rätt så tas det alltså nu in ca 6500 civ ing + 4000 högskole ing årligen? Om jag minns rätt så utfärdas det ca 3 gånger så många civ ing & högskole ing examina nu jämfört med på 80-talet. Till detta ska läggas andra tekniska högskoleutbildningar (som tex Naturvetare, Systemvetare etc) om ~3000 med kandidatexamen + ~3000 med magisterexamen. Totalt alltså ca 6500 + 4000 + 3000 + 3000 = 16.500 platser (per år!!!). Med andra ord av varje årskull så ska ca 16.500 / 110.000 = 15% ta en högskoleutbildning som leder till ingenjörs/naturvetar-examen! Det är ca 1/3 av alla som studerar på högskola/universitet. Lägg till detta att man nu skall återinföra gymnasieingenjörsexamen på gymnasiet. Tala om att de som väljer att plugga till ingenjör lär kunna förvänta sig ont om jobb, låg status och låg lön framöver!

    För att sätta det hela i perspektiv så utbildas det för närvarande ~1100 läkare per år, dvs ~1% av en årskull.

    Hur kunde det bli så här? Och hur ser det ut om man jämför med andra grannländer som tex Tyskland eller Danmark? Utbildas lika stor andel av en årskull till civ ing och högskole ing där?

  6. Olle Dahlberg
    2010-06-02 at 10:59

    I ”OECD at a glance 2009” finns (lite roddig) statistik om andelen av examinerade från högre utbildning inom bla ”Engineering, manufacturing and construction” på nivå ISCED 5B (3 år eller mer) och 6 (forskarexamen). Snittet 2007 för 19 länder inom EU var 12,8%. Andelen var då 16,6% för Sverige, 11,9% för Danmark och 12,4% för Tyskland. Finland stack ut med 20.0% och, utanför Europa, Korea med 25%. Andelarna i sig själva säger ändå inte särskilt mycket om huruvida de är små eller stora, eftersom detta beror av tex övergång till högskola, examensfrekvens, ländernas näringslivsstruktur och faktiska behov.

    I både Danmark och Tyskland har man under flera år oroat sig för att det utbildas för få ingenjörer.

    För april i år rapportade tyska VDI att det fanns närmare 60000 lediga ingenjörsjobb och knappt hälften så många arbetslösa (4%). Strukturellt pekar man på att antalet ingenjörer över 50 nu är färre än de under 35.

    I Danmark har man försökt angripa frågan långsiktigt genom en kampanj lanserad tillsammans av två departement, arbetsgivare och ingenjörsförbundet IDA. Den utgjorde också inspiration när den svenska regeringen tillsatte Teknikdelegationen, vars slutbetänkande finns på http://www.regeringen.se.

  7. Emilez
    2010-06-02 at 14:52

    För att svara på din fråga Joakim så anser jag att Sveriges Ingenjörer (och dessförinnan dess föregångare) bär en del av skulden eftersom de hela tiden förespråkat att fler ska utbilda sig till ingenjörer.

    Det är väl endast Sveriges Ingenjörer som kan belastas för det eftersom de övriga förespråkarna för fler ingenjörer är staten (?) och näringslivet. De gynnas ju av att det är god tillgång på ingenjörer. De som missgynnas är ingenjörerna själva och de har inte ens sitt fackförbund på sin sida i den frågan.

  8. Olle Dahlberg
    2010-06-03 at 09:23

    Emilex, fullt så enkelspåriga tycker jag nog inte att förbundet har varit under åren. Eftersom ni båda helt uppenbart är mycket engagerade i frågan, kanske ni skulle vara intresserade av att läsa ”Sverige behöver ingenjörer” (2008) (på vår site under rapporter och undersökningar).

    För mig vore det intressant att höra vad ni funnit som kan ge mer konkret och generellt stöd åt er syn på tillgång/efterfrågan på ingenjörer av olika slag.

  9. Emilez
    2010-06-03 at 09:30

    Till exempel är ingenjörers löner i Sverige låga i förhållande till omvärlden vilket tyder på god tillgång på ingenjörer. Tillgång och efterfrågan du vet.

  10. Olle Dahlberg
    2010-06-03 at 11:56

    Sambandet låter bekant.. Samtidigt undrar jag om inte läkare kan vara bättre betalda i andra länder. Men, kanske bristen faktiskt är ännu större där.

    Några andra, riktigt konkreta, indikationer?

  11. Emilez
    2010-06-03 at 18:31

    Läkarna arbetar ju till störst del inom statlig sektor vilket antagligen påverkar deras lönesituation.

    Grejen är väl snarare att Sveriges Ingenjörer bör ha väldigt en väldigt bra och tydlig anledning till att förespråka att fler ingenjörer ska utbildas eftersom det intuitivt är till nackdel för deras medlemmar att så sker.

    Bevisbördan bör alltså ligga på Sveriges Ingenjörer i det här fallet.

    Det är samma sak som när kristna säger ”varför tror du inte på Gud?”. Det är fel fråga att ställa. Frågan bör vara ”varför ska jag tro på Gud?”. Och i det här fallet blir frågan istället, varför ska Sveriges Ingenjörer förespråka att det ska utbildas fler ignenjörer?

    Om det inte kommer finns en väldigt tydlig anledning till att det gynnar deras medlemmar att fler ingenjörer utbildas så bör inte Sveriges Ingenjörer arbeta för det.

    Dessutom finns det ju en intressekonflikt mellan medlemmarna och fackförbundet i den här frågan eftersom fackförbundet gynnas desto fler medlemmar det får (genom fler medlemsavgifter) medans medlemmarna intuitivt sett missgynnas eftersom konkurrensen om jobben blir hårdare engligt principen tillgång och efterfrågan.

    Om man ska gå ifrån tillgång/efterfrågeprincipen bör man ha mycket goda grunder till det och inte bara ha vagt famlande argument.

  12. Emilez
    2010-06-03 at 18:36

    Det skulle inte förvåna mig om Sveriges Ingenjörer till och med gått så långt att de använt medlemmarnas pengar till att bekosta reklamkampanjer för att locka fler ingenjörer. I så fall har de använt pengarna på ett sätt som inte gjort deras medlemmar någon nytta överhuvudtaget.

  13. Joakim
    2010-06-03 at 20:27

    Jag har nu läst rapporten som Olle hänvisade till (se http://www.sverigesingenjorer.se/SiteCollectionDocuments/Rapport_remiss_undersok/Sverige_behover_ing_stat_brottst_maj2008.pdf). Jag får hålla med om att den förvisso ger en mer balanserad bild. Tyvärr ser jag dock inte att SI i praktiken agerar för åtgärda problemet med att det utbildas för många högskoleutbildade tekniker och ingenjörer. I alla uttalanden som jag läst i media ger SI istället tvärtom en bild av att det är brist på ingenjörer, precis som Emilez också noterat. Jag noterar också att rapporten innehåller följande fakta på sid 17-18:

    * På mitten av åttiotalet examinerades per år:
    Civilingenjörer: ca 2000
    Högskoleingenjörer fanns ej och övriga tekniska examina var mycket få.

    * Från nittiotalet och framåt har ingenjörsutbildningarna expanderat kraftigt och det examinerades år 2005:
    Civilingenjörer: ca 4500
    Högskoleingenjörer: ca 2500
    Tekniska kandidatexamen: ca 2000
    Tekniska magisterexamen: ca 2000
    Totalt: 4500+2500+2000+2000=11000

    Med andra ord har antalet ingenjörsexamina per år ökat med 11000/2000=5.5 gånger (!) sedan åttiotalet. Detta skall jämföras med utvecklingen för läkare, där det enligt SCB examinerades 844 år 1985, samt 848 år 2005. För ingenjörernas del innebär det vidare att eftersom endast ca 2000 högskoleutbildade ingenjörer går i pension per år, så är nettotillskottet ca 11000-2000=9000 ingenjörer som ska absorberas av arbetsmarknaden varje år. Eftersom utbildningsexpansionen skedde under nittiotalet och framåt är det först på senare år vi har börjat se effekten av detta. Det lär med andra ord bli ännu värre framöver.

    Angående frågan om tillgång och efterfrågan på ingenjörer, så tycker jag siffrorna ovan talar sitt tydliga språk vad gäller tillgångssidan. Vad gäller efterfrågesidan så kan jag bara utgå från hur situationen har utvecklats på min och mina kollegors arbetsplatser. Där skulle jag vilja säga att trenden är tydlig. Många har under senare år (2002 och framåt) fått dåliga (eller t.o.m. uteblivna) löneökningar och låga ingångslöner. Det är också tydligt att företagen på grund av de låga lönerna nu väljer att ta in civilingenjörer till arbetsuppgifter som de är överkvalificerade för och som lika väl skulle kunna utföras av tex en högskole- eller gymnasieingenjör. Detta är således lömskt, för det visar sig inte i arbetslöshetsstatistiken, men väl i form av låga löner och okvalificerade arbetsuppgifter. Företagen kan därmed hänvisa till förhållandevis låga arbetslöshetssiffror och fortsätta propagera för att ännu fler ingenjörer ska utbildas. Jag hoppas innerligt att SI är på väg att inse detta och framöver försöker agera för att vända trenden. Jag kan lova er att ni kommer få mycket uppskattning från medlemmarna om så sker.

  14. Olle Dahlberg
    2010-06-04 at 12:31

    Kul kontring om gudsbeviset – och inte heller obefogad. Den fick mig samtidigt att tänka på den gudsman som klagade: ‘För att bevisa ett mirakel, krävs att beviset är mer mirakulöst än själva miraklet’.

    Jag hoppas också att bevisbördevändningen inte utesluter att nya infallsvinklar förs fram på den här bloggen.

    I rapporten ‘Sverige behöver ingenjörer’, som jag nämnde tidigare (på vår site under Om förbundet/Rapp o undersökningar), försökte jag i det allra sista avsnittet sammanfatta om inte bevis, så i vårt fall min syn på ingenjörsbehovet.

  15. Emilez
    2010-06-04 at 16:06

    Mjo.. Kollar lite där och tycker att vissa formuleringar är lite konstiga..

    ”Det fortsatta fallet av förstahandssökande
    inger dock viss oro även för den framtida försörjningen av civilingenjörer.” – Vi ingenjörer har väl ingen anledning att oroa oss över att försörjningen är otillräcklig. Vi behöver istället oroa oss för att försörjningen är för god.

    I övrigt tycker jag inte undersökningen kommer till någon klar slutsats, efter en snabkoll.. Men den framför några intressanta synpunkter.

  16. Joakim
    2010-06-04 at 16:47

    @Olle: Jag skrev en kommentar med synpunkter på rapporten du hänvisade till, samt ett svar på din fråga om min syn på tillgången och efterfrågan på ingenjörer. Det verkar dock som att kommentaren inte syns längre? Har den blivit bortcensurerad? ;( …Eller ska jag prova att lägga in den igen?

  17. Olle Dahlberg
    2010-06-05 at 10:00

    Joakim, det var mystiskt. Jag kollar upp det på måndag.

  18. Olle Dahlberg
    2010-06-07 at 10:36

    Nu ska alla inlägg vara med (ett av Joakim och ett av mig).

    Det är utan tvekan viktigt att bevaka att arbetsinnehållet för civil- och högskoleingenjörer håller måttet. Jag tar upp detta särskilt i avsnittet ”Etableringen på arbetsmarknaden” i rapporten. Det är också därför jag trycker på att det finns ett fortsatt behov av andra än högskoleutbildade ingenjörer och tekniker, särskilt som det i första hand är i den gruppen som pensioneringar sker de närmaste åren (i stora skaror, som framgår av statistik från SCB/HSV). Att ersätta samtliga dessa med civil- och högskoleingenjörer anser jag vare sig vara möjligt eller nödvändigt.

    Skälet till att jag ändå flaggade för civilingenjörerna i slutkommentaren var att söktrycket hade fallit stadigt under de föregående tio åren utan att någon botten kunde skönjas. Det saknar inte heller betydelse att det kan ske ett urval av de sökande för att säkra att de har tillräckligt goda förkunskaper för att framgångsrikt klara av studierna.

  19. Gert
    2011-03-06 at 22:39

    ”Men de kommande åren sjunker antalet 20-åringar stadigt – från 135000 idag till 100000 2020 (faktum är att de inte förväntas bli fler än idag någon gång under tiden fram till 2110, allt enligt SCB). Det ligger alltså nära till hands att förmoda att också antalet nybörjare på ingenjörsutbildningarna kommer att falla.”

    Är det bara jag som har reagerat på denna utsaga? Om man förenklar det lite så lyder det att det aldrig kommer att födas fler människor (eller immigrera fler personer som är 20 år eller yngre) något år utav de kommande 100 åren än vad det nyligen gjort. Sveriges befolkning har inte minskat de gångna 100 åren, utan bara ökat. Och att den trenden skulle brytas och att Sveriges befolkning skulle vara statisk eller minska verkar inte rimligt eller realistiskt(jag befarar att det har handplockats efter smak och tycke från SCB:s rapporter).

    Det är vidare svagt och ovidkommande att belysa Sveriges påstådda befolkningsminskning som en närliggande faktor till ett fallande antal nybörjare på ingenjörsutbildningen. Först och främst tas här ingen uttrycklig ställning till om det är en bra eller dålig utveckling. Men av allt annat stoff som producerats i diverse blogginlägg och artiklar kan man anta att detta ses som en negativ utveckling.
    Det är just ovidkommande eftersom denna påstådda utveckling kommer att drabba var enda annan utbildning likväl. Det vill säga att i förhållande till alla andra utbildningar och yrken kommer allt vara sig likt.

    Så här har vi ytterligare ett exempel i raden på hur man för sin diplomatiska och skenbart omtänksamma retorik.

  20. Olle Dahlberg
    2011-03-07 at 13:19

    Hej Gert,

    Mitt syfte med de rader du citerar var bara att visa att förändringar upp eller ner också kan betraktas i ljuset av ungdomskullarnas varierande storlek. 2110 tog jag närmast med som kuriositet.

    Uppgifterna är hämtade rätt upp och ner ur den prognos över befolkningsutvecklingen SCB publicerar i sin statistikdatabas.

  21. Johan Larsson
    2011-05-24 at 11:54

    Läste igenom några ”trådar” likt kommentarerna i denna. Mönstret är tydligt ett antal medlemmar håller inte med om SIs strategi att verka för att fler utbildar sig till ingenjörer. Jag är definitivt en av dem.

    Jag föreslår att förbundet går ut med en enkät till oss medlemmar i den frågan. Det kan ju vara så att det finns ett utbrett missnöje och att det inte bara rör sig om enstaka medlemmar.

    Förslag på frågeställning:
    Si verkar idag för att fler ska utbilda sig till ingenjörer. Det har framkommit att ett antal medlemmar är missnöjda med detta och vi vill nu veta vad du tycker.

    [ ] SI ska fortsättningsvis verka för att fler utbildas till ingenjörer
    [ ] SI ska hålla sig neutrala i frågan.
    [ ] SI ska verka för en begränsa antalet som utbildar sig till ingenjörer.

  22. Olof Larsson
    2011-05-24 at 13:00

    Jag har läst mycket även bland de två mest populära inläggen (”tysk ingenjörsbrist”… samt ”ing. är värd mer än guld”) men har ännu inte lyckats se möjligheten till ökad lön för svenska ingenjörer genom att SI ropar ingenjörsbrist. Så varför inte göra som föregående talare, gör en enkät för att se vad medlemmarna vill. Det är en mycket viktig fråga och jag tycker att medlemmarnas röst ska vara avgörande.

  23. TimG
    2011-05-24 at 14:52

    Jag är inte medlem i någon fack på grund av just den här. Pengarna aldrig kommer tillbaka.

  24. Sven Andersson
    2011-05-25 at 07:43

    Håller med tidigare skribenter. Den största anledningen till att jag gick ur SI är att de jobbar mot mina och andra svenska ingenjörers intressen genom att verka för fler ingenjörsutbildningsplatser, vilket leder till bristfällig utbildningskvalité, ”överutbildning” (lågkvalificerade jobb där arbetsgivaren trots det kräver civilingenjörskompetens – det finns ju så många desperata civilingenjörer som jobbar för en skitsumma så varför inte ta sen sån?), lönepress nedåt (tillgång och efterfrågan) och i slutänden bittra ingenjörer.

  25. Johan Larsson
    2011-05-25 at 12:09

    Alla ni som läser kommentarerna och antingen håller med eller inte skriv en kommentar!
    Det finns ju inget riktigt forum för oss medlemmar så det finns en poäng med en kort kommentar även om man bara håller med. Då syns det på ett bättre sätt om det här är något som många medlemmar upplever är ett problem.

  26. Beräkningsingenjören
    2011-05-25 at 14:17

    Jag håller med de synpunkter som framförs på sveriges ingenjörers agerande i sakfrågor som lön, utbildning arbetsmarknad.

    Jag och mina vänner och kollegor som är ingenjörer är medvetna om att detta fack är totalt tandlöst (”vi förstår företagets situation….”) och är bara med för inkomstförsäkringen.

  27. Faye
    2011-05-25 at 15:00

    Jag haller med foregaende talare, Berakningsingenjoren, till 100%.

    Jag tycker ocksa att ett offciellt forum vore bra, ist for kommentarer eftersom manga kommentarer blir de samma for de olika artiklarna och det ar battre att kunna diskutera sakfragor i ett officiellt forum.
    Kanns mer seriost ocksa for den delen och forhoppningsvis kan medlemmarnarna paverka mer kraftfullt (nej, folk har INTE moten pa sina arbetsplatser och skickar in asikter och synpunkter om SIs inriktning och policys till sina lokala representanter… sa fungerar inte folk.. eller ja de kanske gjorde det innan internet andrade folks engagemangsmonster och forum. Ni borde ta tillvara pa de som faktiskt orkar bry sig genom att diskutera over internet ist, nagot man kan gora nar man har lite tid over)

    Aven om SI inte verkat inse det sa ar nagot valdigt fel pa arbetsmarknaden, i utbildningen och i lonesattningen av Civilingenjorer i Sverige.. en oversyn av skeppet borde goras med medlemmar.

  28. Calle
    2011-05-25 at 20:52

    Håller till 100% med föregående skribent som förespråkar en medlemsomröstning om hur SI ska förhålla sig till antalet utbildningsplatser!

    Varför, varför, varför envisas SI med att propagera för ett ständigt ökat utflöde av ingenjörer? På vilket sätt gagnar det medlemmarna? I den verkliga världen (världen utanför SI:s kontor) finns bara ett egentligt lönesamband: UTBUD och EFTERFRÅGAN.

    Medlemsomröstning NU!

  29. Senad Mustafa
    2016-04-14 at 19:14

    Håller med. Det finns för många ingenjörer här redan nu och det utbildas på tok FÖR många. Det finns tillräckligt med ingenjörer och det finns tillräckligt med jobb. MEN,företagen är inte villiga att ta kostnaden för att utbilda (läs ‘ge erfarenhet’) en ny ingenjör som inte har mycket erfarenhet. DET är den enskilt största stötestenen för alla nya ingenjörer, anser jag.

Lämna ett svar